En av Sveriges bästa bloggar...?

"Dags för skidåkning!

God morgon! Har egentligen ingen tid att blogga men det får bli några rader. Kvällen igår började med en riktigt trevlig restaurang där jag åt den godaste oxfilén jag någonsin ätit. Blev sallad till den, kör på GI ett tag nu. Mår bättre så faktist, speciellt när man känner sig festpräglad... Träffade några vänner senare! Dock blev det alldeles för sent.. 

Nu ska vi upp i backen i alla fall. Det är strålande sol och lite vind. Perfekt!"

/Blondinbella

Vafan, hur svårt ska det vara?! Jag förstår mig inte på många människor, men man tycker ju att man borde få grepp om en generation, ett helt folkslag, en kultur... 

Texten som står ovan är direkt kopierad fr "Blondinbellas" blogg, en av Sveriges mest lästa bloggar. Ni som vet vem det är nickar instämmande (förhoppningsvis), för ni vet vad jag kommer säga och för er som har noll koll lyfter ena ögonbrynet, får inte fram ett knyst och gapar stort. Jag vet, det är skräp. 

Det är bortom mitt förstånd hur över 340.000 personer tar en paus i sin vardag och knappar sig in för att ta del av hennes...eehh...spännande? givande? vardag. Eller kan det vara det humoristiska sättet hon skriver på? Att hon är vass i sina beskrivningar av vardagliga ting som hon har iaktagit? Som sagt det är bortom mitt förstånd.

Men vafan, jag ger det ett försök.

Dags för tentaplugg!

God morgon! Har egentligen ingen tid att blogga men det får bli några rader. Kvällen igår började med en riktigt trevlig middag hos Erik, där jag åt en god carbonara. Blev morötter till den, kör inte på GI ett tag nu. Mår bättre så faktist, speciellt när man känner sig som i ett tenta-koma... Träffade inga vänner senare! Så det blev inte alldeles för sent.. 

Nu ska vi till skolan i alla fall. Det är strålande sol och lite vind. Perfekt!

Sådär ja, nu borde ingen kunna klaga på den här bloggen, var är mina 340.000 besökare?!

Skulle inte byta bort min digra, men allmänbildade och intellektuella skara blogg-läsare mot 340.000 nötter någonsin.

Glad påsk på er!

Rorololigogtot?

Sitter mitt uppe i tentaplugg och inser att jag blir mig själv mindre lik för var dag som går. Mina sömn- och matvanor har ställts på ända och mina tankar seglar lätt iväg till andra ämnen än vad de borde.

Det var då det slog mig det här med rövarspråket och hur sällan det är man använder sig utav det. Jag vill inte påstå att jag bemästrar det och talar flytande men mina kunskaper inom rövarspråket är bra mycket bättre än min skoltyska som är minst sagt knagglig.

Hur som haver så började jag kommunicera via rövarspråk att det var på tiden att vi fick oss en bit mat i magen. Vissa utav mina kompisar drog på smilbanden och hajjade galoppen direkt medan andra såg minst sagt förvirrade ut tillsammans med en gnutta ilska i ögonen. 

Jag känner igen den där irritationen hos mina vänner som inte förstod ett dyft av vad jag sa, känslan av utanförskap. Det man kände då man satt där fem bast gammal, inte mycket längre än tre pilsner staplade på varandra, då mamma och pappa surrade iväg och kunde säga precis vad de ville medan man själv kände sig som ett ärke-jon. Jag hajjade inget då, precis som en del av mina kompisar nu, vilket naturligtvis leder till en större (lytes?)komik och glädje bland de som förstår rövarspråket.

Jag och mina rövarspråk-talande vänner hade mycket kul åt situationen som uppstod medan irritationen hos de övriga växte, precis som i sin ordning. Det hela fick ett abrupt slut då vi skulle förklara detta för en internationell vän. 

Rövarspråket gör sig inte alls lika bra på andra språk...

Detta fick mig till att fundera, rövarspråket är till och med svårt att nyttja för att säga namn som Mohammoud, Achmed osv. på svenska. Kan det vara så att rövarspråket är enbart menat för svenskar, talat av svenskar? 

"the Burglar-language"

"tothohe Boburorgoglolaror-lolanongoguagoge"

Made in Sweden (just like IKEA and Volvo)

Frågesport

Det är inte allt för mycket som händer i mitt liv just nu. Om si-sådär en vecka ska jag bevisa för två helt intetsägande individer att deras senaste 7,5 veckor av tjatandes om räntor, investeringar och supply/demand kurvor inte har gått mig helt förbi. 

Så istället för att jag tar upp er tid helt i onödan kör vi igång med något nytt här hos pojken, nämligen frågesport...

Jag skickar upp en bild här på bloggen så kan ni fnula på vad motivet egentligen är. Inte allt för knepigt va?

 A, Mannen på bilden är internationellt efterlyst för att ha rånat tre värdetransporter inom loppet av två månader och är omskriven i boken Svensk Maffia.

B, Mannen på bilden är doktorerar inom Financial investments within sports and recreational activities och fick stipendium att bevittna en hästpolomatch i södra London förra sommaren.

C, Mannen på bilden är totalt okänd för pojken, men han ser snäll ut. Om Du vet vem det är, hör gärna av dig i kommentarfältet nedan.

D, Mannen eller rättare sagt pojken på bilden är min lägenhetskompis och har fler filmer än vad Hugh Hefner har jack i sin sängkarm.

Det var allt för idag...

Hey ho, let's go.

Söndag morgon, klockan är kvart över halv abborre, jag har redan hunnit skicka i mig frukost, duscha och borsta gaddarna och nu väntar jag bara på att svenska bibelbältet ska vakna till liv. 

Vad ska jag ta mig till? Funderar på att sticka till skolan tidigare och kanske tjuvstarta med pluggeriet innan entouraget dyker upp? Sådär sugen ska erkännas...Dammsuga och väcka min roomie som snubblade in med slagsida i natt, så nitad som han var. Jag gillar pranks men jag har en känsla av att den där typen av skmt får jag äta upp illa kvickt...Jag filar till mustaschen istället - Ja.

Här är min kompis Skuggan som filar till sin mustasch.

Jönköping är inte som andra ställen...

För er som inte visste om det så är mitt i mina eftergymnasiala studier, närmare bestämt i Jönköping. Mina intryck av staden under mina första månader här är minst sagt blandade, jag har ömsom charmats och förfärats av staden och dess innevånare. För att inte var för dryg så kan man lugnt påstå att det är annorlunda här jämfört med vad jag är van vid.

Ett par exempel: 

• O'learys klassas inte som inrökt sportpub utan fullfjädrad nattklubb á la Sture Compagniet.
• Du blir varken nekad entré eller utslängd för att du är för berusad. Berusad är fel ord det ord jag söker är nog kristusfull, någon som saknat all typ av kontakt med sin omvärld.
• En pilsner ute kostar garanterat runt 35:- och drinkarna går loss på ca. 75:-
• Man kan planka på alla bussar och tåg utan att ens anstränga sig, de förväntar sig nästan att man ska göra det.

Skulle kunna fortsätta i evigheter när det kommer till skillnader mellan nattklubbar här och hemma, men jag hänvisar istället till det här inlägget som jag tycker beskriver det rätt bra...

Nattlivet i Jönköping

Nu var det ju inte det jag ville ha sagt men det fick jag ändå. Det jag hade i huvudet när jag började plita på detta inlägg är tidningen React som 

kommer ut här i Jönköping en gång i månaden. Deras slogan är "JKPGS största mode & 

livsstilsmagasin för kvinnor och män", och de ska föreställa en motsvarighet till Pause eller liknande tidningar. So far so good, men när man väl öppnar tidningen är det som om man undrar 

om detta är ett genialiskt ironiskt skämt signerat Killing-gänget. Nedan följer ett par citat fr. tidningen och jag ska försöka få med en bild eller två, håll till godo.

Tidningen inleder med en usel ledare (ej värd att

 utvärdera), innehålls förteckning och reklamannonser. Strax efter det kommer en intervju med E-type, hade ingen aning om att någon i detta land var intresserade av att läsa om de

n karln fortfarande. Har han inte gjort om samma låt gång på gång? Den första versionen kom någon gång då jag gick i lågstadiet tror jag. Var inte Booten Anna en redig käftsmäll på E-type då hela Sverige och resten av Europa insåg att vilken nolla som helst kan sätta sig vid en dator och knåpa ihop en "Electro-hit"?

Spana in rubriken till intervjun "En äkta rebell" (är det fortfarande E-type vi snackar om?) och sedan bildtexten på vänster sida.

För er som inte kan zooma på datorn, så står det "Jag bryr mig inte om färgen på långkallingarna om jag säger så", vilken rebell han är den där E-type. Rosa långkalsonger till röda skinnbyxor, vilken tokfrans!

Efter en totalt intetsägande intervju med E-type som ändå höll ett visst omedvetet humoristiskt värde är det dags för fd. Idol deltagaren Daniel att bli omskriven av Reacts eminenta skribenter. Jag gillar hur de bygger upp stämningen till intervjun genom att beskriva Sverige som i chocktillstånd då Daniel röstades ut av Svenska folket. Om det är Svenska folket som röstat ut honom måste det bli svårt att bli chockade...eller?

Efter detta orkade jag inte läsa mer utan ägnade mig åt att kolla på bilderna medan jag njöt av mitt kaffe...njöt var precis vad jag gjorde tills jag kom till mingelbilderna. Ni läste rätt, mingelbilder från Jönköping, här finns inte en lokal som rymmer tillräckligt mycket folk för att alla inte ska kunna namnge varandra. Det är tack vare högskolan som lokalbefolkningens nyföddas ögonbryn inte växer ihop och att alla barn är vindögda och lirar banjo á la Den sista färden...Och här ska de ha mingelbilder? Spana in idioten med peruk och minkrock...vilken jävla sopa!

Jag ska föreställa en blivande ekonom..

Följande dialog ägde rum för ett par minuter sedan i biblioteket efter att vi har surrat om tentor, tjejer och mattematik i sedvanlig ordning;

Utbytesstudent fr ett asiatiskt land: How big is the chance that I'll get head if I toss this coin?

Jag: Slim, next to zero...I think you have to work for it and not just rely on luck.

Tystnad.

Därefter bröt vi upp vår sammankomst med en ömsesidig nickning och återgick till studierna.

Vi testar imorn igen...

Just nu har jag uppförsbacke och motvind, har en känsla av att morgondagen kommer fortsätta i samma stil men att mjölksyran sätter in.

Därför lider jag av idétorka och hänger upp en "strax tillbaka-skylt" i fönstret...

Ny dag, ny strid

Vaknade med ett ryck kl. 06.45 efter en natt fylld av diverse drömmar där jag hann med både det ena och det andra.

Sände radio idag med Niclas igen, tyckte det gick helt ok, inte riktigt samma sköna stämning som förra gången. Om allt går som det ska så ska det läggas upp här på bloggen inom kort, det första programmet, dagens program och förhoppningsvis de kommande...

Nu ska jag aktivera hjärncellerna lite och försöka klura ut macroekonomiska ekvationer, efter det ska jag skriva klart arbetet som ska in på fre. Vad har ni för er?

annorlunda

Min stil har blivit duplicerad här i Jönköping...

Det går numera runt en annan pojke i mina skor...

Ytterligare en dag till ända...

Så har ytterligare en dag passerat i vad som i folkmun kallas för livet. Om jag är nöjd med vad jag har uträttat och upplevt? Det kan ni hoppa upp och klappa er på vänner och icke-bekanta.

Jag funderar mycket på om andra har koll på vad de vill göra med sitt liv, eller om de är nöjda med vad de gör. Jag känner mig mest förbryllad över hur mycket man skulle kunna ta sig för om man bara tog sig tiden och hade lite krut i sig. Jag trivs rätt bra med att dagdrömma mig bort och föreställa mig i alla möjliga tänkbara yrken. Det jag undrar är om alla dessa människor i obekväma kläder (läs kostym och finskor) egentligen önskar att de hade ett annat liv eller yrke. Det kan lätt se ut så när man sitter på tunnelbanan eller på ett café. Men man kanske ska passa sig för att fundera för mycket och inte agera. Annars kanske man hamnar med en tom blick på gatan med mössan i handen och undrar var alla människor med hela och rena kläder är på väg till.

Det ska bli kul att följa mina vänner och se vad de tar sig för i livet just nu ligger vi ganska mycket på samma nivå och världen ligger för våra fötter. Men rätt vad det är så sitter någon av oss fast med lån på bostaden, en unge och ring runt fingret som säger en att det kanske inte är  läge att omskola sig till snickare för att man tycker det är kul att hamra och såga. Tackar vet jag ungdomens friheter och möjligheter. Bättre två ringar runt ögonen än en runt fingret är min melodi för tillfället. 

Jag är övertygad om att på ett eller annat sätt så kommer jag halka in på något som jag trivs med och är hyfsad på... 

"What I be is what I be"- Michael Franti

Med dessa rader beslutar jag mig för att vila ögonlocken och hoppas på att drömma mig bort ytterligare några timmar, vem vet jag kanske frontar kylen på Ica eller kör tuk-tuk i Bangkok inatt?

Nytt försök

Jag hoppas innerligt att jag har bett er att ta upp karta och kompass, nyttja tumgreppet och ta ut ledstänger för sista gången. Det här är adressen jag ämnar att använda som min fasta blogg adress...tills jag ändrar mig igen.

Som många har gjort mig uppmärksammad på så går det rykten om att jag har tappat förståndet fullständigt och släppt den lilla verklighetsförankring jag en gång haft. Jag använder nu mitt bloggutrymme för att dementera dessa uppgifter, ni kan andas ut. Jag har inte gått bananer jag har bara rakat av mig skägget och är nu en stolt mustaschbärare. I övrigt så är jag samma gamla "vanliga" tobbe.

Nog om det nu kikar vi framåt, framför mig ser jag en fullkomligt okarismatisk asiatisk kvinna vid namn Kim som försöker pränta in macroekonomiska fakta i min skalle. Vad ser ni, förutom datorskärmen?

Hörs och syns, hoppas jag!